Bokhandeln som definierar ett helt område – nu växer Aspuddens Bokhandel

Aspudden är ännu inte Södermalm, men det är inte långt ifrån. Fem minuter med tunnelbana för att vara exakt. Aspuddens bokhandel, belägen på en sovande huvudgata, har under åren lockat Stockholmare med ett kulturintresse ut till den gröna idyllen. Bokhandeln är en plats med små ambitioner och stora samtal. Gemensamt är intresset – och engagemanget.

Denna morgon är det tomt i Aspuddens bokhandel, jag är deras första kund. Junigrönskan letar sig in genom fönstret, lukten av överblommad kaprifol gör sig bättre än någon annan säljande doft. Här står böckerna från golv till tak. Oskar sitter längst in i lokalen och bläddrar i ett manus när jag kliver in. Den lila fåtöljen vid fönstret är hans favoritplats i butiken.

– Där har man kontakt med trädgården och överblick över butiken. Det är en fantastisk plats, säger han.

Att Oskar Söderlind och kompisen Rasmus Redemo skulle starta en bokhandel var aldrig självklart. De drev sedan några år tillbaka ett litet förlag när lokalen blev ledig. Bokhandeln var något som växte ur ett intresse och nu drivs av ett engagemang. Syftet har aldrig varit kommersiellt.

– Det var en gammal fotvårdslokal innan. Vår första tanke var att vi skulle kunna ha det som kontor men också en ha en viss typ av försäljning. Kanske bara våra egna titlar. När vi hade lokalen började vi tänka: vad händer om vi bygger en hylla här eller gör såhär. Tillslut var det så pass stort att det blev en riktig bokhandel.

Under våren har de renoverat och bokhandeln har blivit större, men inte hyllmeterna påpekar Oskar och visar var det förut gick en vägg. Istället finns det mer utrymme för det sociala; att ta en kaffe, mingla eller läsa i fåtöljen.

– Vi hade nyinvigning den första juni, då var det party.

Idag är ni en viktig del av Aspudden, hur hamnade ni här?

– Rasmus bodde här och hade koll på området. Först hade vi bara kontorslokal, sedan såg vi potentialen med läget. Det är ett väldigt bra kvarter för att driva en bokhandel, det bor väldigt mycket människor som är intresserade och läser böcker.

– Den lokala förankringen betyder allt. Ingen åker specifikt hit från andra delar av stan. Det sker bara under författarsamtal och i viss mån på helger. Men annars är det bara lokalbor.

Litteraturen i fokus – och kaffet.

Tidigare ordnade Oskar och Rasmus helgfrukostar, luncher och matevent. Nu finns bara kaffe på menyn. Framme ligger också designchoklad, förpackningarna ser ut som bokomslag.

Oskar frågar hur jag tar mitt kaffe. Svart, svarar jag och får en americano.

Vad hände med bakelserna?

– Vårt bokförlag är egentligen vår första verksamhet, det blev lite knäppt ett tag när vi sprang med chokladbollar fram och tillbaka. Istället för att fokusera på vad som gör det här stället speciellt.

Och fikagästerna – var det ingen stor uppoffring för er?

– Vi har fortfarande de genuint bokintresserade människorna som sätter sig och dricker kaffe där. Då får man lite mer tid för dem. Det måste inte vara jättemycket folk på cafét hela tiden, det viktiga är att ha möjligheten att komma.

Är det kopplingen mellan kaffe och litteratur?

– Ja. Det är viktigt att bokhandeln blir en social plats och inte bara en butik där man går in och ut. Man ska kunna komma hit och träffas.

Bokhandeln – en plats för samtal

Samtalen är en viktig del för Aspuddens bokhandel. När de ordnar evenemang blandas det lokala klientelet med besökare från andra delar av stan. Trycket är högt men formatet vill de hålla litet.

– En stor del av kvällen brukar vara avsatt åt just publikfrågor och interaktion. Det är viktigt att det blir en estrad för dialog. Det har varit väldigt populärt.

Påverkar samtalsformatet vilka författare ni bjuder in?

– Vi bjuder ofta in författare som motsvarar det sortiment vi har, så att det blir en blandning av små och stora. Ofta blir det mer intressant med en mindre känd författare. Kommer det en författare som redan har framträtt i TV är det ganska förutsägbart vad personen kommer att säga. Det blir roligare med mer oförutsägbara samtal.

Med så många författarkvällar, är det något samtal som har stuckit ut?

– Bodil Malmsten. Det var väldigt speciellt att få hit henne. Det var på slutet, men hon ville ändå komma hit och besöka oss.

För några årsedan fick de också besök av den danske, islam-kritiska, poeten Yahya Hassan.

Vad gav det för reaktioner när ni bjöd in honom?

– Det var lite av ett jippo. Akademibokhandeln hade sagt nej till honom av säkerhetsskäl och Säpo var här. Det var hur mycket folk som helst.

Vad betyder det för er – att ge plats åt alla röster?

– Det är viktigt att det blir en bredd. Vi vill inte bara ha de som visar sig i Babel, även om de också såklart är välkomna.

Långsiktig syn på utgivning

Oskar och Rasmus verksamhet är idag uppdelad i två delar. I ena änden bokhandeln och i den andra Tankekraft, deras eget förlag med en liten akademisk utgivning. Det besvarar min oro, hur överlever en bokhandel?

– Folk kommer in och undrar hur det går att driva en bokhandel, men det har att göra med att vi har andra järn i elden. Tanken är att det ska inte vara några problem om det inte kommer in en kund på hela dagen, för då får man mer tid för att få saker gjorda på den andra fronten (förlaget). Det är vad som har gjort att det har funkat.

Var det er strategi från början? 

– Vi startade Tankekraft medan vi pluggade kurser i statsvetenskap och filosofi. Det var ett intresse, så vi började kasta ut lite böcker. Vi hade ingen grandios plan utan det var ett hobbyprojekt. Sedan växte det eftersom det gick över förväntan.

“Vi vill göra böcker som folk kan läsa om trettio år”

Idag kastar de ut mellan fem till tio böcker per år. Genren som från början löst baserades på politisk teori har smalnat av till postkolonial teori och kontinental filosofi, ämnen som de var tidiga med att introducera i Sverige. På hyllorna finns mer klassiska verk av Foucault, Deleuze och Lacan bredvid nyutgivna antologier skrivna av svenska akademiker. Konkurrensen har aldrig varit särskilt stor.

– Det är så pass kommersiellt dödföraktande att hålla på med att det är inte intressant
för någon.

Det är samtidigt ett etablerat område – varför är det så svårt?

– Sverige är ett land där många läser på engelska. Det gör det svårt att motivera förlag att översätta den här typen av titlar. Men en översättning handlar inte bara om att överkomma en språkbarriär, utan att lyfta fram en viktig titel och visa att det här är intressant och en del av floden av böcker som finns därute.

Vad får er att fortsätta?

– Vi vill göra böcker som folk ska kunna läsa om trettio år. Ofta ger vi ut en bok och det är inte en djävul som köper den de första månaderna. Men sedan börjar den successivt läsas och leta sig fram till folk. Jag tror att det är många som gillar det här lite djupare och vår tanke om det lite mer långsiktiga, att det inte hela tiden ska avlösas av den nya hippa boken.

Ni sa att ni vill jobba långsiktigt, skiljer det sig från andra förlag?

– Jo, vi märker att det blir allt kortare cykler i svensk bokutgivning. Böcker går i tryck och sedan försvinner de. Det där är inte vi, det är inte alls vårt sätt att jobba.

Tänker ni även på långsiktighet när ni tar in ert sortimentet?

– Vi bedömer själva vilka böcker vi ska ta in. Det är viktigt att få en bredd och inte bara ta in bästsäljarna, även om de också ska få en plats. Det gör det så kul att driva en bokhandel. Det finns stora förlag som gör bra saker med, men det är verkligen de små som gör att det blir bredd och djup i det.

Kunderna månar om bokhandeln 

Det är ingen brist på aktivitet. Klockan tio rör han sig redan mellan butiksgolv, kassa och kaffemaskin med allt fler kunder som droppar in. En äldre kvinna frågar efter en present till ett barn och Oskar tar upp ett spel.

– Barn brukar vara obegripligt bra på memory, jag brukar själv förlora mot en fyraåring, säger han.

Alla känner Oskar.

Ni har många trogna kunder, är de lika trogna eran utgivning?

– De flesta av våra kunder som kommer in har inte en aning om vad vårt förlag är för något. Vi gör inte alls den kopplingen. De riktar sig främst till studenter och högskolevärlden, vilket sällan är den målgrupp som kommer in i butiken. Visst försöker vi lyfta fram våra egna titlar, skyltfönstret är fullt av dem nu. Men de flesta som kommer in tänker inte på det.

Vad betyder kunderna för er? 

– De är vad som gör jobbet roligt. Vi har en väldigt litterärt kunnig kundkrets vilket hela tiden sätter en på prov. Det är mycket människor som håller sig ajour med ny litteratur, som inte bara storsäljarna. Det är ett jobb att försöka hänga med och ha koll på allting.

Det låter utmanande?

– Nej det är också det som är lite kul. Man får väldigt mycket tips från kunder också. Många kommer in och säger: Den här boken måste ni ta in! De månar om bokhandeln på det sättet.

Hinner du läsa något själv?

– Någon bok i veckan försöker jag alltid hinna med. Jag kan inte läsa så snabbt tyvärr. Får jag tid över ägnas det åt något slags manus, det blir inte så mycket okynnesläsning.

 

Aspuddens bokhandel rekommenderar:
Nordisk fauna av Andrea Lundgren. – Hon jobbar här. Det är väldigt speciella och fina noveller, så det är extra kul när hon är en del av teamet. Många kommer in och köper den av henne utan att veta att det är hon som har skrivit den. Novellerna är teoretiskt intressanta men också väldigt tillgängliga.

Anti-Oidipus och Tusen platåer av Gilles Deleuze och Felix Guattari. – Den tillhör vår egen utgivning. Det är ett tvåbandsverk från sjuttio-talet. Oerhört excentrisk meditation på temat kapitalism och schizofreni. Det är kontinental filosofi när den är som knasigast.

Fabler och andra berättelser av Lev Tolstoy och Jockum Nordström. – Illustrerade fabler hämtade från Tolstoy. Det är magiska bilder och tidlösa berättelser. Själva utgåvan är fantastisk med fina illustrationer. De här fablerna är ofta väldigt kärnfulla, man känner igen många av dem och de funkar i alla väder.