Varför är Johan glad och nyfiken medan Maja är instängd och inte trivs i skolan? Före detta läraren och nu författaren Bosse Elftorp bestämde sig för att undersöka det närmare genom att intervjua en del av föräldrarna till barnen i hans klass. Detta resulterade i boken ”Välfungerande barn” som han hoppas ger föräldrar möjligheten att reflektera kring hur de förhåller sig till sina barn.

Efter att ha varit lågstadielärare i 40 år började Bosse Elftorp, 67, intressera sig för att försöka förstå varför vissa barn är välfungerande medan andra inte är det. Med en redan klar inställning i livet som utgår från att reflektera och se det goda i människor så började en idé att växa fram.

– Att söka det goda i livet och i tillvaron har jag alltid gjort. Många låter sig drabbas av ondska och negativa budskap som kommer över en via medier och av omgivningen. Jag håller nog fast vid godheten och det innebär då att jag söker svaret på den frågan: Varför är vissa barn välfungerande? Mitt skrivande påverkas ofta av min livsinställning.

Inför sista året som lärare, innan han pensionerade sig, blev det plötsligt ”nu eller aldrig”. Men hur skulle han gå till väga? Bosse hade redan en klar tanke om att föräldrar är en viktig komponent i hur barn växer upp och blir som tonåringar och vuxna. Under vårterminen började han därför att sträcka ut handen mot föräldrarna: kan jag höra av mig i höst? Bosse förklarade för föräldrarna att han ville intervjua dem utifrån sina hypoteser för att svara på frågan han gått och gnagt på. Alla föräldrar svarade ja.

Bosse Elftorp har alltid varit nyfiken på frågan: ”Varför blir vissa barn välfungerande”

Och inte är det konstigt alls att alla föräldrar ville ställa upp. Bosse hade undervisat deras barn men också sett till deras behov. Genom att lyssna till vad barnen vill och behöver gick han utanför ramarna för att göra en riktig skillnad.

– Jag har inte varit den traditionella läraren. Jag har utgått från vad mina elever har behövt. Praktiserat ”civil olydnad”. Gått utanför skolverkets riktlinjer. Det är inte alltid som skolverkets riktlinjer är vad eleverna behöver. I lågstadiet är ett av målen att eleverna ska skriva fint. Det är inget som är så väldigt uppskattat bland eleverna att träna på. En del tycket till och med att det är väldigt jobbigt, så då hittar jag sätt att jobba runt det.

Hösten kom snabbt och snart intervjuade han ungefär hälften av klassens föräldrar med sex hypoteser till grund för samtalen. Det var allt ifrån om föräldrar tyckte miljöfrågor var viktiga och om föräldrarna läste för sina barn till om familjerna hade samtal exempelvis vid matbordet där alla kom till tals, sådant som Bosse själv funderat kring vilken roll det har i att ge barnet struktur och trygghet även som äldre.

”Någonstans i bakhuvudet brinner jag för att göra livet enklare för andra att leva. Skulle det komma en enda förälder om ett eller två år och säga att de har tänkt på det som står och vill anpassa det på deras barn så skulle det vara den ultimata glädjen. Skulle en till göra det, ja då blir det dubbel glädje”

Det visade sig att barn som vid fråga inte kunde säga sitt personnummer, sin adress eller föräldrars namn inte haft som rutin att äta tillsammans som familj. Något Bosse förklarar som helt logiskt. Barn som pratar med sina föräldrar eller är runt sina föräldrars samtal kommer naturligt vara nyfiken på den typen av frågor. Det blev en av huvudpunkterna i boken – det positiva med att det försiggår mycket samtal i familjerna. Barn som var ”välfungerande” hade också föräldrar som gav av sin tid.

– De föräldrarna hade laborerat med sin arbetstid eller sina studier så att de kunde ge sina barn tid. Försökte ordna så att barnen kunde hämtas från fritids så tidigt som möjligt. Ibland fick farmor eller morfar hämta så att de kunde vara tillsammans. En familj skulle flytta närmare skolan så att de kunde uppfylla barnets behov av att träffa kamrater och ändå spendera tid med familjen.

Men det var något som Bosse inte hade räknat med – sin långa erfarenhet och tydliga hypoteser till trots. När han frågade föräldrarna frågan: ”Innan ni blev med barn, hade ni en plan för hur ni ville uppfostra dem”? Anteckningar, en lista eller nedskrivna funderingar var inget som föräldrarna hade haft.

– Jag trodde tidigare att föräldrar har en plan för hur deras barn ska bli välfungerande när de växer upp. Kanske till och med skriva ner. Men ingen hade en genomtänkt strategi för att hjälpa sina barn till ett bra liv. Det var mer så att föräldrarnas mål var att deras barn skulle bry sig om andra, ha bra kompisar, inte fuska och vara nyfikna och harmoniska. Det fick lösa sig i efterhand.

”Brinner för att göra livet enklare för andra att leva”

I boken ”Välfungerande barn” har han nu tydligt samlat djupintervjuerna med föräldrarna utifrån sina hypoteser, reflektioner och summerat det för att svara på fråga: Varför blir vissa barn välfungerande och andra inte?

– Någonstans i bakhuvudet brinner jag för att göra livet enklare för andra att leva. Skulle det komma en enda förälder om ett eller två år och säga att de har tänkt på det som står och vill anpassa det på deras barn så skulle det vara den ultimata glädjen. Skulle en till göra det, ja då blir det dubbel glädje.

Är du förälder och är intresserad av att läsa Bosse Elftorps bok där han undersöker vad som gör att vissa barn mår bra – och andra inte? Här kan du hitta boken.