Författaren bakom bland annat boken ”En psykologisk Rammodell” Staffan Garpebring är inte din vanliga psykolog eller författare för den delen. För under sina år som yrkesverksam har han alltid strävat efter mer. Hur kunde han på bästa sätt förebygga inre stress, ångest och depression hos sina patienter?

Och kanske är det inte så konstigt att han försöker mer än det flesta. Staffan har själv haft ett tufft liv och beskriver hur han ofta känt sig ”ovälkommen i världen” – en känsla som också hans patienter ofta känner. Därför har han gått den extra milen och undersökt hur en kan bygga vidare på den traditionella KBT-behandligen för att ge patienter den bästa vården.

– Jag har haft möjligheten och friheten att gå mina egna vägar i mitt arbete eftersom jag började arbeta som psykolog redan 1973 när manualerna för KBT ännu inte fanns. Jag har hela tiden haft dialog med exempelvis ungdomar på ungdomsmottagningen. Vi har i lugn och ro kunnat undersöka tillsammans. Vad fungerar och vad gör inte det? Min modell bygger egentligen enkelt på ren pedagogik.

Staffan Garpebrng har jobbat som psykolog i över 40 år.

Under de 40 år som han jobbat som psykolog på skola, inom barnpsykiatrin och habilitering, på vårdcentral och ungdomsmottagning har han undersökt vad som senare skulle komma att heta FRAMES modellen. I hans tidigare böcker ”Stressreflexer och tankefällor” och ”Fokus och bakgrund” har Staffan tidigare tittat på det fysiologiska aspekterna av psykiskt ohälsa.

– Under mina fyrtio år som psykolog har jag kommit i kontakt med flera psykologiska skolor. Jag kände mig inte särskilt hemma i den psykodynamiska skolan med rötter i Freud. Däremot i familjeterapin, pedagogik/inlärningspsykologi och gestaltterapin. Jag forskade också inom perceptionspsykologi när jag påbörjade forskarutbildningen. Det blev utgångspunkterna för Framesmodellen som lägger stor tonvikt vid sinnesintryck, varseblivning och kognition.

Bland annat hur det fysiologiska tillståndet i samband med stress eller panikångest förändrats har intresserat honom. Efter två böcker om stress och med 40 år i bagaget är modellen nu fulländad och hur kroppen reagerar på stress, ångest och trauma blev en självklar del av behandlingen. Tillsammans med sina patienter går han mer än gärna igenom vad som händer i kroppen rent fysiologiskt.

– KBT är mest inriktat på tanke, känsla, handling och konsekvenserna av handlingarna. Nu är jag också intresserade av att förklara vad som händer i kroppen, exempelvis andning, hjärtklappning och blodsockerhöjningen, säger Staffan Garpebring.

Så kan en patient med hjälp av FRAMES analysera en situation. Staffan förklarar alltid sin modell till sina patienter så att de själva kan dra nytta av den.

Om KBT har tre huvudkomponenter för att förklara och diskutera stressande, ångestfyllda eller traumatiska händelser så använder Staffan sex. Med modellen FRAMES kan han enkelt med patienten gå igenom hur hen kände i en situation – både psykiskt och fysiskt.

(F)ormulering

Formering av yttre sinnesintryck skapande och sammanställning av synintryck. Hörselintryck, doft, smak och hudkänsel, samt formering av sinnesintryck från inne i den egna kroppen som kommer på grund av kropps-minnen, mentala associationer eller yttre sinnesintryck. Den sinnliga, sensuella delen av psyket – den selektiva uppmärksamheten.

(R)eaktioner

Reflexer i kroppen. Fysiologiska reaktioner, stressreflexer, avslappning, behovstillfredsställelse, kroppslig balans eller obalans.

(A)gerande beteende

Kroppsspråk och mimik. Språkliga uttryck.

(M)ental reflektion

Bearbetning av minnen av tidigare relationer och tankar om kommande relationer. Kognitiva funktioner.

(E)motioner

Minnen av känslor i relationer, och känslorna här och nu.

(S)jälvupplevelser

Självbild, självkänsla, självrespekt och självförtroende.

Det är viktigt att patienten vet vad som händer både kroppsligt, i tänkande och sinnesintryck.

Förutom att modellen är enkel att följa både för patienten och den professionella så är den också flexibel. Det viktiga är inte att saker ska göras på ”ett visst sätt” utan att patienter förstår alla delar av behandlingen.

Exempelvis är det viktigt inom KBT med så kallade hemläxor. Saker patienten ska göra i sin vardag för att sedan återkoppla vid nästa besök. Det kan vara andningsövningar, ett agerade i en situation eller skrivövningar. När Staffan arbetade med ungdomar på Ungdomsmottagningen gjorde han istället övningarna i rummet med dem. ”Vilken ungdom vill ha läxor?”

– Jag vill se till att mina patienter förstår vad som händer inuti med känslor men också rent kroppsligt. Men det finns också andra små saker som är viktiga. Ord är viktiga. Känsla vad är det? Många jag träffat upplever att de inte blir förstådda. Ord kan göra mycket. Jag tycker själv att det är viktigt att klargöra exempelvis vad en panikångestattack är.

Staffan menar att terapisamtalen utifrån Framesmodellen kretsar kring en större helhet och det underlättar för en kreativ dialog. Det blir en trygghet för både honom och patienten. Allt brukar gå som på räls när Staffan och patienten använder sig av FRAMES.

Är du mer intresserad av hur modellen fungerar? I Staffans bok ”En psykologisk Rammodell” förklarar han enkelt och pedagogiskt hur den går att använda. Här kan du köpa boken.