Med blyertspennan i hand och en stor passion för det svenska språket skapar korsordskonstruktören Andreas Lindberg klurigheter till såväl kundtidningar som familjens väggkalender och kolossalkorsord i affischformat.

Andreas Lindberg konstruerade sitt första korsord när han var i 8-årsåldern. Då skapade han Dagsnytt, en tidning på fyra sidor som lästes av mamma, pappa och storebror. Där skrev han lite om vad som hänt under dagen och blandade texten med egenhändigt ritade serier och små korsord med enkla ord på fyra bokstäver.

– Jo man kunde snabbt se vad jag skulle bli här i livet, även om det blev en något lång väg. För att konstruera korsord krävs både god språkkänsla och allmänbildning men sånt kommer ju med åren. Jag tror inte att jag var en lika bra korsordskonstruktör när jag var 20 som nu när jag är 60, säger Andreas Lindberg.

Det har gått nästan 100 år sedan den numera legendariska korsordskonstruktören Bertil Geijer gjorde den första ”Ordflätan” i Svenska Dagbladet. I dag är 3,7 miljoner svenskar intresserade av korsord, enligt Orvestors medieunderökning. Andreas Lindberg är en av dagens kluriga ordvrängare som arbetar med korsordskonstruktion.

Första steget när Andreas Lindberg ska konstruera ett korsord är att bestämma ramen, det vill säga hur stort korsordet ska vara. För tredje året i rad arbetar han med det projekt han tycker är roligast, ett kolossalkorsord i samarbete med Scandecor. Korsordet är en affisch på 60×90 cm med 3000 rutor, lika stort som tolv normalstora korsord. Han har också varit med och tagit fram en väggkalender med ett korsord för varje månad.

– Det var ett krävande projekt. Varje månad var stort som två korsord så jag konstruerade 24 korsord på mycket kort tid kan man säga. Men det är en kul idé, jag kan se framför mig hur den hänger i köket med en penna bredvid och att alla i familjen löser lite i taget. De säljer flera tusen av de här kalendrarna i bokhandeln, säger Andreas Lindberg.

Andreas Lindberg arbetar i det egna företaget Alinea Förlag, som förutom korsord också gör kundtidningar, nyhetsbrev, informationsmaterial och böcker. Läs mer på alineaförlag.se

Nästa steg är att välja ut en eller flera passande bilder om kunden inte redan har valt ut någon. Om Andreas Lindberg ska göra ett korsord åt en skogstidning så är det en bild som har något med skog eller möjligen jakt att göra, så att läsaren, eller lösaren som korsordsmakarna säger, känner sig hemma. I kolossalkorsordet är alla bilder tecknade med en humoristisk twist. I kalenderkorsordet har varje bild ett årstidstema. När bilden är vald skapar Andreas Linberg ordflätan, själva lösningen som utgår från bilden. Den klurigaste delen av arbetet är att hitta nycklarna, formuleringarna som beskriver det eftersökta ordet. Det är nycklarna som avgör hur svårt ett korsord ska bli.

– Det är kul att försöka luras när man skriver nycklarna. De får gärna ha flera betydelser, som till exempel ordet ram som kan betyda tavelram men också betyder björntass. Enkla ord är nödlösningar, men om det är för svårt eller för krystade grejer blir lösarna bara förbannade. Det är mer stimulerande men definitivt svårare att konstruera ett svårt korsord, säger Andreas Lindberg.

Har du några tips till den som vill bli en bra korsordslösare?
– Jag är själv en ganska dålig korsordslösare men en bra korsordsmakare, då får jag ju bestämma själv vad det ska stå i rutorna. Annars är det väl de klassiska tipset att övning ger färdighet, ju fler du löser desto lättare går det. Och börja med de lätta korsorden för att sedan öka svårighetsgraden, säger Andreas Lindberg.