Alla vill vi ha en bra privatekonomi, en stadig pension som väntar när vi bli äldre och en rejäl buffert på sparkontot. De flesta av oss vet också vad vi behöver göra för att få detta. Men trots våra goda avsikter och att vi vet vad vi behöver göra, så är pengar en av de vanligaste orsakerna till att vi känner oro. Varför är det så?

Text: Elin Helander aktuell med boken Hjärnkoll på pengarna– Få råd med dina drömmar

Pengar är en så kallad social konstruktion och något vi människor har uppfunnit för att göra det smidigt att byta varor och tjänster sinsemellan. Men visste du att vår hjärna är dålig på att hantera pengar? Vår hjärna är ett mycket avancerat och fantastiskt organ, men mycket av vad den är designad till att göra går faktiskt stick i stäv med bra pengabeteenden. Vår hjärna har nämligen ingen del som är specialiserad på pengar och detta gör att det ibland – eller till och med ofta – inte blir som vi tänkt.

Den mänskliga hjärnan är designad till att söka efter snabba belöningar. Den är också konstruerad till att se efter att vi överlever och har det bra här och nu. Den har svårt för att tänka långsiktigt och planera för saker som kanske kommer att inträffa om 15 år – alltså just det som sparande handlar om! Att lyckas spara pengar kräver en förmåga att planera och tänka på framtiden, men också att avstå konsumtion (belöningar) idag för ett långsiktigt mål.

Men misströsta inte, det finns strategier att ta till för att råda bot på problemet. Det vi behöver göra är att stänga glappet mellan hur vi vill bete oss och hur vi faktiskt beter oss. Och det behöver inte vara svårt, men för att lyckas behöver vi förstå hur vår hjärna fungerar och sedan börja samarbeta med den. När vi gör det så ökar vi dramatiskt våra chanser att lyckas – för vill vi ändra på vår ekonomi behöver vi ändra på just våra beteenden.

Så här kan du samarbeta med din hjärna

Sätt upp ett tydligt mål. Det är lättare att spara till saker om vi har specificerat exakt vad det är vi sparar till. Istället för att tänka ”jag vill ha mer pengar”, bestäm dig för att du vill ha en viss summa i buffert, att du vill spara ihop ett specifikt belopp för att kunna köpa drömhuset och så vidare. Lever du i en relation kan du med fördel göra detta tillsammans med din partner. Ni kan både ha gemensamma och separata sparmål.

Sätt upp ett slutdatum för målet. När du vet vad du vill spara till, och hur mycket du behöver spara för att nå målen, är det dags för nästa steg: sätta upp ett slutdatum för målen. Om du inte har ett slutdatum så kan du inte räkna ut hur mycket du behöver spara varje månad, vecka eller dag. Det är också lätt hänt att vardagen kommer emellan och att våra sparmål får lägre och lägre prioritet om vi inte har en deadline. Det händer lätt att man tänker ”jag kan spara till det där sen” eller ”jag tar igen det nästa månad”. Det är just sådana tankefällor som sätter krokben för oss och gör att vi spenderar för mycket nu och glömmer bort morgondagen.

Automatisera ditt sparande. Hyran eller bolåneräntan är sådant som vi bara måste betala. Betrakta ditt sparande på samma sätt och använd dig av automatiska överföringar från ditt lönekonto till dina sparkonton så känner du mindre att du avstår från något. Gör det alltså till en vana att betala till ditt ”framtida jag” först, sedan kan du spendera det som är kvar. Ett automatiserat sparande är en enkel väg till goda pengavanor.

Skapa delmål och belöningar. Hjärnan gillar som sagt snabba belöningar. Forskning visar att vi föredrar belöningar här och nu över belöningar i framtiden, även om den framtida belöningen skulle vara större. Samarbeta därför med din hjärna och ge den det den vill ha. Sätt upp tydliga delmål för ditt sparande och belöna dig själv när du uppnått dem. Ett delmål kan vara så litet som att du ska uppnå en viss summa varje månad och gör du det belönar du dig. En belöning kan vara vad som helst, till exempel en spa-kväll i badet eller en middag på restaurang. Bara du vet vad som funkar för dig.

Vardagsval

Om du vill öka ditt spenderarutrymme, eller ditt sparande, kan du fundera på vilka justeringar du skulle kunna göra i vardagen. Vi missar lätt att en enkel förändring som att ta med oss matlåda varje dag kan spara oss upp till 11 000 kr på ett år. Att se över avtal, prenumerationer vi inte använder och bolåneräntor är andra exempel på förändringar som över tid ger ett enormt klirr i kassan. Gör medvetna val, ha kvar utgifter som är viktiga för dig men ta bort de som inte tillför något i ditt liv. På så vis kan de flesta av oss både spara mycket och leva gott för stunden.

Om författaren till Hjärnkoll på pengarna, Elin Helander

Elin Helander är kognitionsvetare, föreläsare och forskningsansvarig på sparappen Dreams. Hon är aktuell med boken Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar (Roos & Tegnér) som ger läsaren strategier för att bli bättre på att spara och investera pengar. I boken berättar Elin också hur vi bäst pratar pengar med vår partner och varför hjärnan lurar oss så ofta – ja, flera gånger om dagen faktiskt.